DSC_0834_2_small
23 Dec 2011
Guayaquil
Ecuador

I Darwins fotspår

När jag häromdagen i sista minut bestämde mig för att boka den där åttadagars båtturen runt Galapagos öar som jag länge funderat på, hade jag i min vildaste fantasi inte kunnat föreställa mig vad jag hade att vänta. Jag kommer antagligen inte få någon som helst julstämning i år, men att vandra och simma med alla dessa fantastiskt vackra, fula, konstiga, nyfikna djur och till på köpet få se det bland ett storslaget landskap, var nog den allra bästa julklapp jag någonsin givit mig själv.

I skrivandets stund är jag fortfarande exalterad som ett litet barn över min julklapp, och skulle därför kunna skriva en längre roman om min vistelse på öarna. Men för allas vår skull ska jag försöka fatta mig kort.. Äventyret började med att jag tillsammans med Winnie, en femtisjuårig tysk förtidspensionär, begav oss från vårt mysiga hostel Nucapacha i Guayaquil till ön Batra. Där hoppade vi på en buss som tog oss vidare till nästa ö, Santa Cruz, och till arkipelagens största stad, Puerto Ayora. Där väntade vårt hem, båten Angelique, gladeligen på vårt anländande i den lilla hamnen.
Med lunch i magen fortsatte vi sedan på vår första utflykt, som gick till höglandet där världens största sköldpaddsart, Galapagossköldpaddan, vandrade fritt på ängarna. Innan dagen var till ända hade vi även hunnit med ett besök i en lavatunnel.
På morgonen dag två vaknade vi upp en bit utanför ön Floriana i arkepelagens södra del. Efter frukost tog vi oss en båttur kring de klippiga små öarna runt omkring Floriana där vi fick se pelikaner, sjölejon och miljontals krabbor. Därefter gick vi i land i Post Office Bay för att bland sjölejon vandra runt på den vackra stranden med det klara, turkosskimrande vattnet. Fotografen i mig gick så klart fullständigt lös. Om jag bara vetat antalet sjölejon jag skulle få se de nästkommande dagarna, hade jag nog sparat lite på energin… Därefter bytte vi om till snorkelvänlig klädsel, vilket i Galapagos betyder våtdräkt då vattnet är allt annat än Cornelia-vänligt. Med goggels och snorkel i högsta hugg hoppade vi i vattnet och kunde där njuta av närvaron av sköldpaddor, sjölejon och fiskar i alla möjliga färger och former. Att under en lång stund följa sköldpaddor som fridfullt simmar runt som om de inte vore medvetna om vår närvaro, gav mig en väldig sinnesfrid. Som om tiden stog still. Häftigt! Tillbaka på båten blev det lunch och siesta, innan vi tog oss till Cormorant Point, för att därifrån hoppa i gummibåtarna som, via delfinfyllda vatten, tog oss vidare till klippformationen Corona del Diablo för ytterligare, mycket vacker, snorkling. Som pricken över i, avslutades dagen med en intensivt rosa solnedgång, innan vi välkomnade mörkret med lite salsadansande på däck.

Efter att ha tagit en sjösjuketablett, som även fungerade utmärkt som insomningsmedel, sov jag hela den gumpiga vägen till ön Española, österut från Floriana, där vi gick i land vid den mycket vackra stranden vid Gardner Bay, som helt och hållet var Sjölejon-land. Med den vita sanden och det turkosa vattnet, var det ännu en gång dags att gå lös med kameran.
Med mat i magen begav vi oss ut på dagens snorklingtur, bestående av ytterligare sköldpaddsnärvaro, och en uppsjö av färgglada fiskar, innan vi tog oss i land vid Suarez Point där vi möttes av klippiga kuststräckor med tusentals leguaner och minst lika många albatrosser, Blue-footed boobies, Nasca-boobies och ja, tro det eller ej, sjölejon.
Efter middagen vid sjutiden, dröjde det inte länge förrän det var sängdags för fröken Börjesson. Många intryck och snorkling tar hårt på krafterna!

Dag fyra möttes vi av strålande solsken vid ön Santa Fe, där vi tidigt begav oss ut på en svettig vandring bland det torra landskapet. Leguaner, ugglor, och lågväxta buskar trivdes dock utmärkt på ön, så väl tillbaka på ön var kameran ännu en gång fylld av foton. Med några kakor i magen hoppade vi i det kalla vattnet vid Barrington bay, där de lekfulla sjölejonen väntade på oss för lite tokigheter. Det är fascinerande hur välkomnande sjölejonen är mot oss snorkelbeklädda turister, när de helt ohämmat hoppar i vattnet när de ser oss komma och därefter simmar som i åttor kring oss. Mysigt!
När lunchen var i magen hade vi också tagit oss till ön Plaza Sur, där vi gick iland i det färgglada landskapet fyllt med lika färgglada leguaner, samt en hel massa sälar. Fullt upptagen med att fotografera landskapet, missade jag dock dagens highlight, när en stor Manta flera gånger hoppade högt ur vattnet strax utanför… Men vad gjorde väl det när vi efter middagen lite senare fick tårta? För några av resenärerna var det nämligen slut på äventyret på båten.
På morgonen dagen därpå begav vi oss till North Seymour där huvudattraktionen var de ”Röda Blåsfåglarna”. Därefter tog vi, de få som fortsatte äventyret, oss till en strand nära flygplatsen vid Baltra, där vi bland pelikaner och sjölejon fick oss några soltimmar medan vi väntade på att vår nya grupp skulle dyka upp.
När våra nya resevänner väl anlänt och lunchen var i magen, begav vi oss till de vackra Las Bachas-stränderna där vi så äntligen fick se flamingos som vi blivit ”lovade” under flera dagars tid. Dessutom fick vi se nya fotspår som visade sköldpaddornas väg mot deras äggläggningsplatser. Därefter fick vi även tid till att snorkla från stranden, vilket för mig blev en helt underbar upplevelse där jag fick se min allra första haj utan att befinna mig i en bur. Även om det denna gång ”endast” var en liten vitfenad revhaj, så var jag helt i extas resten av dagen.
Med hajmötet i färskt minne, vaknade vi upp i Darwins bay vid ön Genovesa. Under natten hade vi även passat på att krossa ekvatorn, och befann oss således i ögruppens norra delar. Efter lite krångel med gummibåtarna, gick vi så i land och vandrade upp för Prince Philips trappan och väl uppe kunde vi njuta av en stunds promenad bland Red-footed boobies och ett aldrig tidigare skådat fågelliv. ”Miljontals” fåglar fullständigt pepprade himlen, som dagen till ära var molnigt grå. Därefter begav vi oss ut på den, vid det här lagret, sedvanliga snorkelturen, som på förhand var aningens upphausad som Dagen för att se Hammarhaj. Besvikelsen över att ”bara” fått se vitfenad revhaj var dock stor när vi så återvände till båten igen. Efter lunch och siesta hade den värsta besvikelsen lagt sig och vi kunde stiga iland på den sjölejonfyllda stranden för en härlig vandring bland nykläckta fågelungar, simmande leguaner och storkar i massor. Efter ytterligare lite snorkling kunde vi nöjt återvända till båten igen, där middagen snällt väntade på oss. Därefter var det läggdags!
Vår allra sista dag till sjöss började med att vi vaknade upp utanför den spektakulärt vackra ön Bartolomé. Efter att där ha stigit iland och vandrat upp till toppen, kunde vi njuta av den vykortsvackra utsikten som tagen från resemagasinen. Dagens första, och Galapagosbesökets allra sista snorkling stog sedan på programmet. Där fick vi ännu en gång nöjet att simma med haj, även denna gång en vitfenad sak i storlek större. Därtill såg vi en hel massa, för oss, nya fiskarter, samt en pingvin som vackert simmade likt en torped förbi oss. Sammanfattningsvis ett riktigt fint avslut på vår snorkling.
Efter lunch fick vi nöjet att besöka de kala, svarta lavafälten på ön Santiago. Förutom några leguaner och fåglar, var det dock inte mycket till djurliv att beskåda här. Men vid det här lagret var vi ganska mätta på blåfotade, rödfotade, korta, långa, breda, smala fåglar och sjölejonens läten, så vi kunde nöjt gå på vår båt igen för att så ta bege oss tillbaka till Puerto Ayora, där allt började.
Äventyret var så över, och det var med blandade känslor jag dagen därpå såg de sagolika öarna försvinna vid horisonten, där jag satt vid fönstret på flyget som skulle ta mig tillbaka till Guayaquil. Men det råder inga som helst tvivel om att den här julklappen kommer vara något jag bär med mig en lång tid framöver. Minnen för livet!

  • Sune Mordenfeld

    Hej Cornelia!
    Idag vid Julfirandet hos Marianne och Ingvar saknade vi dig. Men våga inte komma hem! Du är en inspirationskälla för oss alla, och dina upptäkter blir våra. Vi följer dig och samtidigt avundas det du upplever, ditt mod och dina fantastiska äventyr. Dina bilder är strålande och du lär aldrig mer behöva skriva ett CW, ge dom bara din adress till bloggen. Så Cornelia, när eller om dina pengar tryter till våren ska du inte ge inte upp, för här har du en ny sponsor. God Jule och ett riktigt Gott Nytt År!!!
    Din stolta släkting // Sune

    • Hej Sune,
      jag kan säga dig att det var med tårar i ögonen jag läste ditt meddelande, tack för de fina orden! Jag är glad att jag kan dela mina äventyr och upplevelser ute i stora, vida världen med alla som vill följa mig! Tack igen, nu är jag full av inspiration till att underhålla bloggen och göra den än mer intressant och uppdaterad 🙂 God jul och gott nytt år!
      Många kramar

  • Persson Helena

    haha, tur att du fick anvandning av sjosjukepillrerna igen :)… later som det har var den perfekta resan for dig eftersom djur lite ar din grej ma jag saga. KRAAAAMAR

  • Daniel Peterson

    Du verkar ha de gott där ute i världen medan en annan sitter med myror i baken ;). Får nog bli att boka en ny flygbiljett inom kort, kan ju växa fast här i stolen min :s

    Ha det underbart!!!